I väntans tider!

Att vara fritidspolitiker och ideellt engagerad tar mycket kraft. Inom Fi arbetar vi just nu med att ta fram en utbildning för hur det går att ha ett hållbart engagemang. Jag känner att jag behöver den utbildningen NU!

Jag sitter i två styrelser, så samtidigt som jag ska rådda för Fi Jämtland att välja kongressombud, hålla årsmöte och läsa in motioner och propositioner inför kongressen så ska jag göra i princip det motsatta i Fi styrelse. Där har jag varit med och skrivit propositioner och ska skriva svar på alla motioner som kommit in, samt ska på kongressen föredra del av propositionerna.

Samtidigt går jag i väntans tider, eftersom båda styrelserna ska väljas om. Det är ytterst troligt att jag väljs om i Fi Jämtlands styrelse, eftersom vi är få aktiva medlemmar och jag dessutom sitter som kassör (en uppgift INGEN vill ta över). Men när det gäller Fi styrelse har jag absolut ingen aning om hur det går. Valberedningen kommer alldeles snart ut med sitt förslag och jag har fortfarande inte hört något. Det borde tyda på att de inte kommer att föreslå mig, och trots det intensiva arbetet just nu så kommer jag verkligen att sakna att jobba i den styrelsen. Det är så energigivande och peppande att träffa de kraftfulla feministerna som sitter där.

Men, om inte annat så har jag ju alltid Almedalen!

IMGP4041rev

Lämna kommentar Dela inlägget:

FNs internationella dag mot mäns våld mot kvinnor

I dag är det FNs internationella dag mot mäns våld mot kvinnor. Enligt FN är våld mot kvinnor: ”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”.

Dagen har en brutal bakgrund (läs mer HÄR):

”Den 25 november 1960, mördades i Dominikanska republiken systrarna Mirabal: Patria, Minerva och Maria Teresa. De var tre kvinnokämpar som varit engagerade i kampen mot diktatorn Trujillo. Dagen de mördades var de på väg hem efter att ha besökt fängslade släktingar och stoppades på en landsväg. De våldtogs, torterades och mördades för att sedan, tillsammans med chauffören, slängas utför ett stup för att simulera en trafikolycka. Våldsdådet mot systrarna tjänade dock för att definitivt avslöja diktaturens karaktär och bidrog till dess fall.

Denna råa verklighet som många rättviseaktivister runt om i världen är tvungna att leva med uppmärksammades under den första Feministiska träffen för Latinamerika och Karibien (EFLAC) 1981. Det var då som den dominikanska delegationen, där bland annat poeten Angela Hernandez och feministgestalten Magalys Pineda ingick, föreslog att den feministiska rörelsen skulle utse en dag för att synliggöra patriarkalt våld mot kvinnor till minne av Las Mariposas (fjärilarna) såsom systrarna Mirabal brukade kallas.”

Världshälsoorganisationen uppskattar att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld och Sverige gjordes 2013 nästan 30 000 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år. I tre av fyra fall var den misstänkte gärningsmannen bekant med kvinnan och drygt 85 procent av de som misstänks för misshandel mot kvinnor män. Brottsförebyggande rådet uppskattar att endast vart femte fall anmäls till polisen.

I genomsnitt 20 kvinnor i Sverige misshandlas till döds varje år av en närstående, och i 17 fall är gärningsmannen en man som de har eller har haft en relation med. Dödligt våld i nära relationer är ofta resultatet av en längre tids våldsutövning. I Sverige i dag är kvinnor som allra mest utsatta när de lämnar en våldsam partner, eftersom samhället saknar effektiva skyddsåtgärder.

Våld mot kvinnor förekommer över hela världen. En tredjedel av världens alla kvinnor uppges ha utsatts för könsbaserat våld under sin levnad. Våldet sker på olika arenor: inom familjen och hemmet, i samhället, som en del av krigföringen i väpnade konflikter och utövas eller tolereras ibland även av staten.

Bakom stängda dörrar utsätts kvinnor för våld från sin partner eller sina släktingar. Många flickor och kvinnor utsätts för våldtäkt och annat sexuellt våld. De flesta kommer aldrig att anmäla brotten.

Från slagfältet till sovrummet är kvinnor i riskzonen. Oavsett samhällsklass, ålder eller etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Kvinnor och flickor utsätts för könsbaserat våld just för att det är kvinnor. Och förövarna går nästan alltid fria.

Idag utsätts kvinnor för sexualiserat hat och hot på nätet. Det hotar att tysta kvinnor och göra det svårare för kvinnor att delta i det offentliga samtalet och ta plats. Mäns våld mot kvinnor drabbar alla kvinnor – inte bara den direkt utsatta.

Våldet är ett uttryck för makt, en makt som utövas av män mot kvinnor, av förtryckare mot den/de förtryckta. Så länge vi lever i ojämställda samhällen kommer våldet att finnas kvar som maktmedel, och gömmas undan av kvinnor som lär sig från barnsben att de själva är ansvariga för det om sker dem, inte mannen som brukar våld. ”Kärlek börjar med bråk” får flickor höra redan i förskolan, då de förväntas bli glada över att bli slagna och jagade av jämnåriga pojkar. Vi lever i en kultur där män ursäktas och kvinnor skammas. Där män kan komma undan med att tafsa, slå och våldta, medan kvinnor ska ansvara för vad de sagt, hur mycket de druckit, hur de klätt sig. Det här måste få ett stopp! Rätten att inte utsättas för könsrelaterat våld är i allra högsta grad en fråga om demokrati, jämställdhet och grundläggande mänskliga rättigheter.

Gudrun Schyman skriver i ett av sina feministbrev (läs hela HÄR):

”Misshandel är en process som ofta börjar med kontrollerande beteende från mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan. Så småningom börjar mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld. Ofta vågar hon inte lämna mannen eftersom han då hotar att döda henne eller ta deras gemensamma barn ifrån henne. Våld i namn av heder har samma syfte, makt och kontroll, men det handlar då om unga kvinnor eller män som kontrolleras och hotas av sin egen familj, som för att upprätthålla sin heder i en större släkthierarki anser sig ha rätt att utöva kontroll genom hot om våld och utlöst våld.”

Läs gärna även HÄR, HÄR och HÄR.

I dag samlades vi på Stortorget i Östersund och tände ljus. För de kvinnor som dödats, för de som skadats och för de som lever under hot om psykiskt och fysiskt våld. Tillsammans visar vi att vi inte accepterar kvinnohat och våld. Tillsammans kan vi visa att mod och kärlek är starkare än hat och rädsla.

20161125-mot-mans-vald-mot-kvinnor

Lämna kommentar Dela inlägget:

Transgender day of remembrance

Idag är det Transgender day of remembrance. Dagen har sitt ursprung i mordet på Rita Hester, som den 28 november 1998 mördades på grund av sin transidentitet. Sen den här händelsen har fler och fler människor runt om i världen samlats varje år den 20 november för att hedra minnet av de transpersoner som dött till följd av transfobiskt våld.

transgender-day-of-rememberance
Jag vill uppmärksamma den här dagen, för att minnas och hylla de som inte längre finns ibland oss. Transfobin leder till hatbrott och transpersoner är idag överhuvudtaget en utsatt grupp som drabbas av osynliggörande och våld i högre grad än många andra grupper.

Hatbrotten sker överallt. Det sker till exempel i Turkiet, läs HÄR, i El Salvador, läs HÄR, och i Sverige, läs HÄR. I somras gick regeringen ut med sin strategi för att stärka transpersoners rättigheter, men Aleksa Lundberg tycker inte det är tillräckligt (läs mer HÄR): 

”Det är lätt att gå och och göra ett uttalande och säga att det här är värsta grejen. Det är det inte. Det är en självklarhet att vi ska omfattas av hets- och hatbrottslagstiftningen. Vi är en av de mest utsatta grupperna i världen, säger Lundberg.”

Även Amnesty har påpekat de brister som finns i Sverige gällande transpersoners rättigheter (läs mer HÄR):

”I dag den 20 november är det Transgender Day of Remembrance. Över hela världen samlas människor till minnesceremonier och sörjer dem som fallit offer för transfobiskt våld och hat. På denna sorgens dag vill Amnesty International Sverige belysa svenska transpersoners avsaknad av grundläggande mänskliga rättigheter.”

Amnesty tar upp tre kravpunkter:

* Låt individen bestämma sin könstillhörighet

* Tillgång till likvärdig vård för transpersoner

* Hbtqi-personer som söker asyl måste skyddas från våld

Kravpunkter som känns självklara som en lägsta nivå!

IMGP8984rev

Lämna kommentar Dela inlägget:

Feminism i kommunpolitik

För två veckor sedan genomförde vi ett homeparty i Sveg, med Gudrun Schyman som talare (du vet väl att vi är fler som kan hålla homepartys, så om du vill att någon ska komma till något evenemang du håller i så hör bara av dig).

På homepartyt fanns möjlighet för åhörarna att skriva upp varför feminism behövs i deras kommun och här kommer det vi fick veta:

Nödvändigt på alla plan

Behöver prata mer om feminism och förklara

För att integrationen ska fungera

För att folk behöver förstå❤

Vi behöver bli fler!

För att få bättre löner oavsett kön

Lika lön oavsett yrke. Till exempel vårdarbete borde vara mer värt, då lika viktigt som till exempel verkstadsarbete

Feminism behövs i alla verksamheter

För att perspektivet feminism behöver förklaras och förtydligas

Många anledningar att välja in Fi i Härjedalens kommun om två år. Vi har gjort liknande insamlingar av tankar och behov i Strömsunds, Krokoms, Östersunds och Bergs kommuner, för att få ett bra underlag att skapa politiska plattformar inför möjligheten att ställa upp i kommande kommun- och regionsval, 2018.

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Alla BORDE vara feminister!

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie

Alla borde vara feminister

Den här boken fick samtliga studenter på gymnasiets andra år i julklapp 2015. Jag pratade med några killar som går i en klass med enbart killar och efter att alla läst den skulle de diskutera boken. Läraren ska ha fått ett diskussionsmaterial, men efter att ha hört med eleverna om diskussionen så tänker jag att antingen använde inte läraren det underlaget, eller förstod inte hur det skulle användas eller så var materialet inte så bra. För enligt eleverna hade de bara konstaterat att det här var helt annorlunda än i Sverige, eftersom författaren kommer från Nigeria.

Jag har läst den och känner igen mig i nästan allt. Kvinnliga elever på gymnasiet som jag talat med känner igen sig. Att läraren inte fick killarna i klassen att förstå att det här är verkligheten för deras kvinnliga vänner borde vara på gränsen till tjänstefel! Och en av anledningar att vi fortfarande lever i en våldtäktskultur. Där män lägger större energi på att protestera och skrika ”inte alla män”. än att faktiskt motarbeta den mansnorm som driver på våldtäktskulturen.

Så här skriver Chimamanda om samma sak:

”Och det är en del av problemet. Att många män inte medvetet tänker på våra tilldelade könsroller eller ens lägger märke till dem. Att många män säger, precis som min vän Louis gjorde, att det må ha varit illa ställt med saker och ting förr, men nu är allting bra. Och att många män inte gör något för att få tillstånd en förändring.”

Det här är en tunn bok, det är en variant på ett tal som Chiamamanda höll som ett TED-talk, som finns på Youtube HÄR och som Beyoncé samplat HÄR. Den går fort att läsa men den borde kunna diskuteras betydligt effektivare än vad killarnas lärare lyckades med i deras klass. Jag hoppas den fungerat bättre i andra klasser och jag hoppas att det här blir något återkommande för gymnasieelever, eftersom det är den här typen av texter, diskussioner och, förhoppningsfullt, insikter, som de som är unga idag behöver få tidigt om vi någonsin ska få bukt med våldtäktskulturen!

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

Aktivism utan ekonomiska resurser

Jag sitter i styrelsen för Feministisk initiativ i Sverige, men jag sitter även i styrelsen för Fi Jämtland. Vi är en liten avdelning för ett stort område, med små ekonomiska medel. Hur ska vi kunna bedriva aktivism utan tillgång till lokal och utan att kunna bjuda på ens en kopp kaffe?

Jo, vi använder oss av F!ka med F! Jämtland.

Vi bjuder in intresserade att träffa oss vid någon tidpunkt på något fik i länet. Sen kommer intresserade dit så vi kan sitta och diskutera feminism under avslappnade former. Inget krav på medlemskap, inget behov avlokal eller ekonomiska resurer. det kommer någon enstaka eller det kommer flera, fiket får intäkter på fikat, besökarna får feminism till sitt fika och vi får möjlighet att folkbilda.

Vi försöker genomföra det en gång per månad, på sommaren i form av picknick om vädret tillåter, och nu på torsdag är det dags. Om du befinner dig i eller i närheten av Östersund på torsdag vid 16-tiden får du gärna titta in till oss på Café Tingshuset. Vi sitter vid det rosaste bordet!

blom 2

Lämna kommentar Dela inlägget:

Homeparty i Sveg, bakom kulisserna

I måndags hölls ett homeparty i Sveg! Trots att flyget krånglade, så Gudrun Schyman fick ta bil från Arlanda istället för från Östersund, så blev det ett mycket lyckat homeparty som nästan kunde börja på utsatt tid, och där det även fanns tid för lite mingel och selfies efteråt.

14647457_10154551270517270_499548903_o

Foto: Inga Björk

14657809_10154551270532270_1487735599_n

Foto: Inga Björk

Med hjälp av ett blädderblock ritar Gudrun Schyman upp hur samhället ser ut i tre bilder. Hur makten fördelas, hur normer skapas och hur det behöver förändras för att vi ska uppnå jämställdhet och uppfylla alla människors rättigheter.

14686169_10154551270547270_189116591_n

Foto: Inga Björk

Lokalen var fylld nästan in till sista plats (en stol ledig) och åhörarna antecknade flitigt!

14681606_10209271524238521_2058543847586517242_n

Efter signering av böcker skyndade Gudrun Schyman vidare till Ljusdal för att hålla ett homeparty där, och om det kan du läsa HÄR.

”Under föreläsningen lyfte hon många olika ämnen, däribland militarisering, mäns våld mot kvinnor och hur många kvinnor idag är fattigpensionärer, trots att de arbetat hela sina liv. Allt detta hänger ihop menar Gudrun Schyman och det finns bara en lösning: för att kvinnor ska få mer makt måste män få mindre.

– Kvinnors arbete måste värderas högre och män måste stå tillbaka. Det är egentligen inte svårt att genomföra. Vad som är svårt är motståndet, förklarade hon.”

Här kan du se hela homepartyt om du missade det!

https://www.facebook.com/fijamtland/videos/661877103987691/

Själv andas jag ut och fascineras över att vi klarade av det! Vi är en avdelning av Fi som verkar i ett väldigt stort län, ytmässigt. Jämtlands län är 48 945 kvadratkilometer, det är lika stort som Skåne, Västra Götaland, Södermanland och Stockjolms län tillsammans… De flesta medlemmarna bor och verkar i Östersunds kommun, vilket inte är så konstigt då Östersunds kommun har drygt 44 000 invånare av de totala nästan 130 000 invånarna i hela länet. Var tredje länsbo bor alltså i Östersund.

När vi fick veta att Sveg skulle kunna få ett homeparty skulle det först hållas en lördag i september och vi tackade självklart ja. Så klart även Sveg och Härjedalen ska få chansen att lyssna på Schyman. Men sen ändrades datumet, till en måndag eftermiddag och då blev det mycket svårare att få tag i några som kunde hjälpa till att ställa i ordning för homepartyt innan och efter. 

Tack och lov kunde en medlem på plats i Sveg hjälpa till, och utöver det var det jag och en annan styrelsemedlem som kunde vara lediga och åka ner till Sveg. Vi behövde en bil från Östersund eftersom det var i Östersund högtalarutrustningen fanns, och den behövde fraktas fram och tillbaka.

Precis när vi lämnade Östersund, strax efter 12 på måndagen, ringde Gudrun. Flyget från Skåne hade varit sent, så hon missade flyget till Östersund, och satt just nu i en hyrbil på väg från Arlanda till Sveg. En snabb koll med kartan utifrån var hon just då begfann sig visade att hon precis skulle hinna fram till att homepartyt startade och ändå kunna hålla sig inom fartbegränsningarna. Tack och lov att hon var på väg till Norrland, vi behövde i alla fall inte oroa oss för eventuella bilköer!

Vi åkte de nästan 20 milen till Sveg och kunde till och med ta en fika på ICA innan vi började ställa fram stolar, rigga högtalarutrustning och kolla så att pennorna till blädderblocket fungerade. Det kom folk hela tiden, men de fick mingla, kolla in F!ffärens utbud och äta de goda rosa drömmarna vi bjöd på. En halvtimme innan start ringde jag upp Gudrun och lät en Svegsbo komma med tips om snabbast och enklast väg. Strax efter fyra svängde bilen upp framför lokalen och bara 10 minuter sent kunde homepartyt börja.

Efter avslutad föreläsning signerade Gudrun sina böcker, tog selfies med de som ville (sötast var de två tonårskillarna som kom fram när alla andra gått och ville ta selfies med henne) och sen hastade hon ut till bilen som skulle ta henne vidare till Ljusdal för ännu ett homeparty. Vi stannade kvar, plockade undan stolar, packade ner högtalarutrustning och stuvade ner F!ffärens produkter i väskor. Innan vi satte oss i bilen för resan hem åt vi varsin sojaburgare på Sibylla. Sen påbörjade vi den långa resan hem i mörker, och var hemma runt niotiden på kvällen. Pust, så skönt att det gick så bra ändå!

Och ännu skönare kändes det att vara trygg hemma när jag sen läste vad som hänt i Hedetrakten (HÄR) samtidigt som vi åkte hem, ”På måndagskvällen kolliderade en lastbil med en björn i trakterna kring Hede.” 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Se hit!

Gudrun Schyman i Sveg

Homeparty i Ljushallen Medborgarhuset

Måndag 10 oktober, 1600

IMGP8408rev IMGP8406rev

Det finns gott om plats, biljettbokningen är nu stängd, men det ryms fler, så kom så ordnar vi plats!

Efter föreläsningen säljer Gudrun sin egen bok, betala med kontanter eller via swish.

Fi Jämtland finns på plats, säljer merch, svarar på frågor, informerar om vår verksamhet, delar ut broschyrer, rosa drömmar, pins och ballonger.

Ur pressmeddelandet:

”Gudrun kommer prata om hur feminism kan vitalisera politiken och bidra till samhällsutvecklingen. Hur aktuell är jämställdheten i dag? Hur kuggar det in med vår moderna politiska historia?

– Vi ser fram emot Gudruns besök i länet, det ger oss chansen att höra mer om hur feminism kan skapa utveckling och hållbarhet i våra kommuner berättar Ingrid Mårtensson, aktiv ledamot i både Fi Jämtland och Feministiskt initiativ nationellt

Vi hoppas att denna turné kan vitalisera en samhällelig och politisk diskussion om jämställdhet i Härjedalen. Härjedalens kommun har skrivit under CEMR-deklarationen och därmed förbundit sig att göra en lokal handlingsplan för det gedigna jämställdhetsarbete som den europeiska jämställdhetsdeklarationen kräver. I dagsläget har kommunen ännu inte lämnat in en handlingsplan, allt enligt CEMR-samordningssidan European Charter for Equality of Women and Men in Local Life.

– F! Jämtland hoppas verkligen kunna vitalisera en samhällelig och politisk strävan mot rättvisa, jämlikhet och fred säger Linn Kårelind, ledamot i styrelsen i F! Jämtland.”

Det här vill du inte missa! Vi ses!

Lämna kommentar Dela inlägget:

Broderar vidare

Mina egenskapade mönster för kvinnomärken och hondjävlar är okomplicerade, och nu använder jag upp restgarner så de blir dessutom rätt brokiga. Jag anstränger mig inte med färgmatchning utan kör bara på de garner jag får upp ur högen.

Så här blir de exempelvis:

Eller så här:

Jag gör några små oxå, de kräver mindre material men större koncentration då de är riktigt pillrigt att göra:

Storleksmässigt blir de så här stora, med min hand som skala. Jag har kärahändran enligt en storkökschef, som fick ta hem plasthandskar i large åt mig:

Jag fyller på ett större stycke av räknelinne, lite hipp som happ:

 

Kolla, det blev ett självporträtt av Arga Tanten:

Och en stiliserad GAL-TAN skala!
20161005 GALTANbroderi

Jag funderar på om jag ska sälja dem styckvis eller klippa duken i delar när den är klar. Jag kommer aldrig att kunna sälja duken för samma pris som de olika delarna kan inbringa, men det troliga är att en hel del av delarna förblir osålda läääänge… Så kanske ändå säljer den som duk till någon som kommer uppskatta den och så får lokala avdelningen pengar i kassan redan nu!

Lämna kommentar Dela inlägget:

Mitt möte med polisen, the story continues

Som ni vet har vi i Fi Jämtland tillsammans med några ur Vänsterpartiet skrivit ett öppet brev till kommun och polis i Östersund angående de uttalande om mäns våld mot kvinnor som skett det senaste halvåret (läs HÄR). Polisen har fortfarande inte svarat till oss, men de har skrivit ett eget debattinlägg (HÄR). Jag kommer att återkomma till det i ett annat blogginlägg.

På kommunens facebooksida fick jag rekommendationen om att gå på ett av de möten som polisen anordnar den här veckan (läs HÄR).

När kommunen svarade på sin facebooksida var jag skeptisk till att ett möte som sker bredvid en tättrafikerad bussgata kunde vara en lämplig plats för att diskutera mäns våld mot kvinnor och polisens värderingar, attityder, beteende och bemötande:

”De möten som är i Östersund är alltså i det fria med trafik runt omkring? Det låter mer som möten om rent praktiska frågor, men svårare att diskutera värderingar och bemötande som är det vi vill göra. Har ni några idéer om hur det kan göras?”

Östersunds kommun svarade på facebooksidan:

”Mötena arrangeras både utomhus och innomhus. I kväll huserar man exempelvis i Kastalskolans lokaler i Brunflo. Och i morgon i aulan vid Treälvsskolan i Lit. På onsdag däremot är dialogmötet ute (vid busstorget).

Vid dialogerna är det medborgarna som sätter agendan och ställer frågorna, medan polisen och kommunens representanter svarar.”

Jag hade bara möjlighet att besöka mötet vid busstorget, och, precis som jag anade, det var inte en miljö som passade för samtal om mer förebyggande och utvecklande arbete. Jag fick en enkät att fylla i men det fanns ingen från kommunen att diskutera med, enbart tre poliser som delade ut enkäter och godis.

Den polis jag talade med lovade dock att ta mina kontaktuppgifter och framföra mitt erbjudande om hjälp med kompetensutveckling till någon som kunde fatta beslut. Hon skulle även kolla upp vad som hänt med det öppna brev som, förutom att det kom in i LT (HÄR) och ÖP (HÄR) också skickades som mail och via facebook till både polis och kommun. Enda svaret hittills är alltså via kommunens facebook.

Det här lämnade jag i alla fall över till polisen innan jag lämnade busstorget:

20160907-polisen

Läs gärna den HÄR artikeln med!

Lämna kommentar (1 st) Dela inlägget: