Den här rubriken tycker jag tidningarna borde haft i fredags och i lördags. I stället talas om “regeringskritiska demonstrationer”, “demonstration mot flyktingar” och liknande. Upplopp får det heta när nazister attackerar poliser, läs till exempel HÄR, men inte när det är personer med mörkare hy som urskillningslöst attackeras, läs till exempel HÄR.

Jag var i Stockholm i helgen. Nattåget ner på fredagen för att sitta i möte under lördagen och sen vänta på nattåget hem igen. Efter att jag läst och hört om händelserna på fredagen så oroade jag mig, mesigt nog, för att hamna nära någon av de lynchmobbar som drog runt. Jag undvek centralen under de fem timmarna som gick mellan mitt möte och nattågets avgång, så de påverkade mitt rörelsemönster, men jag är inte den som behöver oroa mig.

Enbart genom hur jag ser ut är jag inte den som mobben är ute efter. De sorterar bara efter hudfärg, och låtsas att de gör det som någon form av beskydd. Men jag behöver inte deras beskydd. Som en äldre vit kvinna kunde jag utan problem placera mig i en hotellobby och se ut som om jag hörde hemma där. Det kan inte de som lynchmobben var ute efter. Jag är djävligt privilegierad, jag behöver bara oroa mig för att jag skulle behöva se något som gör mig upprörd, inte för att vara den som blir slagen.

Jag skriver självklart under på upprop som #inteerkvinna, jag är ingens utom min egen, MEN fokus borde istället vara på de som faktiskt utsätts. Människor som kan ha vilken bakgrund som helst, individer som inte behöver ha något gemensamt med varandra. individer som är som mig. Individer som precis som mig självklart ska kunna gå på gatorna fredade, vänta på centralstationen utan oro, och även glida in i en hotellobby och låtsas höra hemma där i väntan på tåget om de vill det. Så ser det inte ut i Sverige i dag och det är fördjävligt rent ut sagt!

I det här fallet riktade gärningsmännen dessutom in sig på barn, vilket är så under alla moraliska riktlinjer och värderingar att jag inte har ord!