I dag är jag med som undertecknare på en artikel i Flamman. Du kan läsa artikeln HÄR. Den behandlar hur karensdagen slår mot förskolepersonal, men det skulle kunna sägas detsamma om till exempel vårdpersonal. Det är ofta i kvinnodominerade yrken med låg lön som den anställde utsätts för andras smitta. I förskola, skola, äldrevård, sjukvård och liknande arbeten. Personalen blir sjuka av det de möter i sitt arbete och ställs då inför två val. Antingen vara hemma och på så sätt bli frisk fortare och inte smitta andra men drabbas av lönebortfall i form av karensdag. Eller gå till jobbet med lägre kapacitet, vara sjuk längre och dessutom riskera att smitta i alla möten med andra, men få ut sin fulla, fortfarande låga, lön.
”Detta blir en fråga som behöver granskas feministiskt eftersom kvinnor, som juridisk kategori, generellt sett har både lägre löner och högre sjukfrånvaro än kategorin män och därtill i högre grad har yrken som direkt orsakar kortvarig sjukdom. Den förhandlade lönen är redan den ojämlik: kvinnor tjänar 87 procent av vad gruppen män gör. Karensdagen innebär att alla som blir sjuka, enligt lag förlorar inkomst för den första sjukdagen i perioden. Men på en könssegregerad arbetsmarknad exponeras personer för tillfällig smitta i olika utsträckning. Det gör att det trots den lika regeln finns en ojämställdhetsfaktor inbyggd i karensdagen. Konsekvensen av allt detta är att kvinnor som grupp får ut mindre i lön, sjukpenning, a-kassa och pension.
Vissa yrkesgrupper är helt enkelt mer exponerade för smitta, oavsett hur hängivna de är sina hygienrutiner på arbetsplatsen. Därför behöver vi acceptera att dessa personalkategorier kommer att ha högre kortvarig sjukfrånvaro just på grund av sina yrken och strukturellt kompensera för att ingen enskild person ska behöva bära de ekonomiska effekterna av regelverket.”
Att arbeta heltid, men ändå ekonomiskt vara så på gränsen att en förkylning kan innebära att du måste välja mellan hyra och mat nästa månad kan inte vara rimligt i ett så rikt land som Sverige. En viktig fråga att driva både fackligt och politiskt!
Nu blir det reklam!
Om du råkar vara i trakterna av Östersund på söndag:
Kom ihåg!
”Feminism för allas lika värde”
Storsjöteatern, 6 mars
1000-1700
Nino Ramsby och Karin Adelsköld
Sofie Hamberg och Linnea Bruno talar
Vi har ett bokbord där vi svarar på frågor, diskuterar internationella kvinnofrågor, delar ut broschyrer och pins och säljer smycken. Nya i sortimentet är de här:
Vi tar 20 kronor per pryl, oavsett vad det är. 10 kronor går till material och resten till Fi Jämtland, så om du vill betala mer än 20 går det direkt till vår väldigt tunna kassa! Om vi ska skicka så tar vi betalt för packning och porto. Kom igen, beställ, det är för en god sak, nämligen vår möjlighet att fortsätta bedriva aktivism!
Om man nu är man och istället jobbar i ett fysiskt tungt jobb, kanske gruvarbetare eller slaktare, hur tänker du då?
Eller kanske tjänsteman med ett alltför stillasittande jobb som leder till ryggproblem och kanske stressproblem?
Jag tänker att de inte har samma låga lön så en karensdag slår inte lika hårt för dem, de har råd med både mat och hyra trots en dag utan lön. Vi försöker hjälpa dem som är längst ner på inkomstskalan redan som det är, så kan vi ta de andra när vi väl höjt dem! MVH tjänsteman med både ryggproblem och stressproblem, tack för att du tänker på mig!