I dag är det chokladbollens dag. Eftersom det fortfarande finns inskränkta och oempatiska individer som envisas med att haka upp sig på vad ett litet oansenligt bakverk kallas som om deras liv hänger på det så instiftades en PK-dag förra året, som även den infaller idag (läs HÄR).
PK, politiskt korrekt, har blivit ett skällsord, men jag ser det mer som en utmärkelse, något eftersträvansvärt. Politiskt korrekt är ett ord med flera hundra år på nacken. Inledningsvis var det rent neutralt, ett uttryck för något som var i linje med gällande lagar. Sen gled det över till att vara något positivt och eftersträvans värt för att nu istället blivit något som slängs efter den som anser diskriminering och förtryck inte är OK och att mänskliga rättigheter är värda att kämpa för, som om det är något som inte är bra att kämpa för.
Att vara politiskt korrekt innebär enligt Oxford Dictionary att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper. Hur kan det vara fel?
Att vara politiskt korrekt innebär att respektera att alla människor har samma rätt att leva sina liv enligt de mänskliga rättigheterna, fria från förtryck och utan att diskrimineras. Hur kan det vara fel?
Att vara politisk korrekt innebär att stå upp för orättvisor och elakheter, att stå bakom och stötta de som inte alltid har möjlighet eller orken att alltid behöva stå upp helt själva. Hur kan det vara fel?
Att vara politisk korrekt innebär att ha en vision om ett bättre samhälle och en grundläggande tro på att vi, mänskligheten, har förmågan att skapa det samhället. Hur kan det vara fel?
Jag är stolt över att kallas politiskt korrekt och önskar bara att jag kunde leva upp till epitetet oftare!