I dag delar jag en text som en fellow fia skrivit. Hen, precis som jag, överväldigas ibland av ilska över det som händer i världen, de beslut som politiker tar och över hur media beslutar sig att rapportera. Så, ta del av hens text här!
Att vara journalist innebär ett enormt ansvar för de har förmånen att förmedla bilder av världen. De får uttolka det som sker i politik och vår omvärld. Därför har de också ett ansvar att inte sprida bilder av verkligheten som är helt orimliga eller som är tagna ur luften. Det handlar om trovärdighet för både den enskilde journalisten och för hela yrkeskåren.
Marcus Oscarsson, journalist och politisk kommentator på TV4, säger följande på sin Facebooksida angående regerings senaste utspel om tiggeri. Analysen går inledningsvis i runda slängar går ut på att Mp kommer att säga ja och att M och Sd blev tagna på sängen. Vad C, L, V eller Kd känner/tänker/tycker får vi inget veta. Vad som är mer intressant är dock att Oscarsson bygger sin analys på en teori som han är övertygad om stämmer. “Min analys ovan bygger på en viktig teori: Svenska folket vill förbjuda tiggeriet! Och jag är övertygad om att den teorin stämmer. Skulle vi hålla folkomröstning idag skulle säkert 60-70% rösta ja till förbud”. (Ett inlägg som vid tiden då jag läser det har delats av 216 personer).
För att få lite referenser att mäta Oscarssons teori mot gör jag en snabb koll i den senaste SOM-rapporten. För att få en uppfattning om hur vanligt det verkar vara att 60-70% av befolkningen är ense om en fråga. Där kan vi se att t.ex. i frågan om minskat flyktingmottagande så är det 40% av de som svarar som tycker det är ett bra förslag, 37% tycker det är dåligt medan 23% tycker varken eller. Trenden är över tid är också enligt dessa data att befolkningen verkar bli mer positiv till att ta emot flyktingar och inte tvärtom. Det finns heller ingen sakfråga som uppvisar så starka gemensamma åsikter i väljarkåren som mellan 60-70%. Den enda fråga som kommer i närheten är den om att förbjuda privata vinstuttag ur skattefinansierad verksamhet (59% tycker det är ett bra förslag, medan 23% tycker det är dåligt och 18% varken eller).
För att få en annan referens kollar jag de tre senaste nationella folkomröstningarna. I kärnkraftsfrågan: Linje 1 (successiv avveckling): 18,9%, Linje 2 (successiv avveckling, offentligt ägande, hushållning): 39,1% och Linje 3 (avveckling inom 10 år och satsning på alternativ): 38,7%. I EU-valet var det 52,3% för och 46,8% emot. I EMU-valet 55,9% emot och 42% för. Att vara övertygad om att 60-70% av Sveriges befolkning skulle rösta ja till ett förbud mot tiggeri vid en eventuell folkomröstning faller, mot bakgrund av dessa siffror, på sin egen orimlighet.
Hur valhänt får den tredje statsmaktens inflytande hanteras och kan journalister och publicister sprida vilka teorier som helst utan att samtidigt ge oss medborgare tillgång till källor, fakta eller argument? Är det, som Oscarsson skriver, fakta som TV4 står bakom? Och vad gör det med journalisters och publicisters trovärdighet när de detta sätt, utan att basera sig på fakta, utan kritisk distans och utan att ge några belägg för sina uttalanden eller analyser, lanserar teorier de är helt övertygade om själva, trots att de är uppenbart orimliga?
