Verklighetsförankring

Ofta inom politiken numer så talas det om att ha kontakt med “verklighetens folk”. Som om politiker inte är verkligt folk… Och, så klart, att ha en hög lön för att få arbeta med det du brinner för och för att förverkliga dina visioner, det är ju få förunnat. Men för oss som inte fostrats i politiken sen koltåldern, vi som inte valts in på förtroendeposter redan i ungdomsförbund och därefter haft politik som vårt arbete, så är det här sättet att tala lite underligt.

Själv har jag, i allt för stor utsträckning, varit del av “verklighetens folk”. Som ung gick jag i perioder arbetslös, i andra perioder arbetade jag timmar och levde under existensminimum. Det blev många middagar som bestod av spagetti och svartpeppar. Om jag lyxade fabńns det kanske lite ost att riva över. Jag hade dock turen att arbeta inom storkök, så jag överlevde genom att jag kunde äta på jobbet.

Senare i livet har jag istället varit sjukskriven, två gånger, för utmattningsdepression. Att leva på en sjukpenning är inte heller så fett, men jag är extremt privilegierad. Jag har en man som tjänar bra, vi bor i ett hus som kostar mindre per månad än den lägenhet vi bodde i tidigare och jag har haft en bra lön i många år som gjort att jag kunnat spara undan pengar. Det är inte alla av “verklighetens folk” som har det så, men trots det menar jag att jag har viktiga erfarenheter att ta med mig i politiken.

Nu kanske jag blir ännu mer en av “verklighetens folk” inom en snar framtid. Jag har varit sjukskriven i tre år, och min läkare menar att jag kommer att kunna bli helt frisk, men att min utmattning kommer att ta sin tid att läka, eftersom det är andra gången jag drabbats plus att det varit en hel del stressmoment under min sjukskrivning som försenat processen. I december genomgick jag en arbetsförmågebedömning. Det var tester och samtal i flera timmar med en arbetsterapeut, en sjukgtmnast, en psykolog och en läkare. Resultatet blev detsamma som det min egen läkare kommit fram till. Jag har goda mentala förmågor men blir snabbt trött och då avtar förmågorna genast. Jag kommer att kunna bli frisk, men det kommer att ta tid.

Försäkringskassans läkare, däremot, som aldrig träffat mig utan bara läst de två läkarutlåtandena som båda säger samma sak, hen tycker att jag är fullt frisk och kan jobba heltid igen. Så från den 1 februari har jag inte längre någon sjukpenning. Min chef försöker förtvivlat hitta något arbete som jag kan göra utifrån att jag kan jobba i 20 minuter och sen vila i 40. men om han inte lyckas så kommer jag att få säga upp mig och leta annat jobb. Så då blir jag både sjuk och arbetslös, mer “verklighetens folk” blir det knappast inte.

Jag är i grunden en obotlig optimism, så min inställning är att det ordnar sig. Men just nu, när allt det här väller över mig (och verkligen inte gör mig friskare) så är det svårt att hålla fast vid det. Så, jag förtränger framtiden och går helt in i mitt pysslande. Som till exempel det här:

20170129 döskallehalsband

20170204 stela armband 20170129 kedjeberlockarmband

Om du ser något du vill ha, gå gärna till F!ffären och beställ, du hittar den HÄR.

 

Kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *