Min frukost.

Innehåller nästan mer piller än mat.

Alla piller är receptbelagda, men inget som botar, de bara motar symptom. Sen bilden togs har det dessutom tillkommit mer piller.

Ett motar trötthet, ett motar lesshet, ett motar migrän, ett motar blodtryck, ett motar blodpropp och tre motar vitaminbrist… Egentligen behöver jag inte äta frukost, jag blir mätt redan av pillren.

Ja, det är fantastiskt att det finns medicin som hjälper mig att bekämpa symptomen, men vet du vad som skulle vara ännu mer fantastiskt?

En sjukvård där läkare hade utrymme att gå till botten med sjukdomar, hitta orsaken och kanske kunna ge en behandling som leder till att pillren inte behövs.

Jag har en fantastisk läkare. Hen är engagerad och nyfiken. Men, när hen misstänker en sjukdom som Jämtlands landsting inte utreder så tar det stopp. Hen vet inte hur hen remitterar mig till annat landsting och hinner inte ta reda på det. Tiden är pressad, ingen tid mellan patienter, ingen tid att konsultera kollegor, ingen tid att fråga chefen. Istället remitteras jag till andra undersökningar och för varje remiss får jag vänta mellan 6-8 månader. Trots att hen började misstänka feldiagnos för mer än ett år sedan har jag hittills bara genomfört två undersökningar och dentredje ligger som remiss sen i våras.

Jag har bytt hälsocentral nu, för att förhoppningsvis komma vidare i utredningen, men det borde jag inte behöva göra!

I väntan på besked om vad jag lider av är jag ändå tacksam för min pillerfrukost som gör mig fungerande.