I Sverige har vi en regering som kallar sig en feministisk regering, och i den sitter två partier som hävdar att de är feministiska. Även i andra partier finns det individer som sitter i riksdagen som hävdar att de är feminister. Nu är det dags för alla som påstår sig vara feminister att rösta enligt den (påstådda?) övertygelsen.

Den 21 juni röstar riksdagen om ytterligare åtstramning i den redan tuffa asylpolitiken. Det nya lagförslaget har varit ute på remiss och i stort sett alla som yttrat sig, bland dem snart sagt varenda organisation för mänskliga rättigheter i Sverige, liksom kyrkor, UNHCR, Barnombudsmannen och fackförbund har sågat regeringens förslag. De pekar på lagförslagets brott mot internationell rätt och humanitära hänsyn, att förslaget inte går ihop med barnkonventionen och att EU:s familjeåterföreningsdirektiv inte får tolkas som regeringen gör. Dessutom kritiseras förslaget hårt av alla domstolar och myndigheter som yttrat sig. 

Lagförslaget som ska beslutas om den 21 juni innebär att Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. (Läs hela HÄR)

Vad innebär då åtstramningarna?

De tidsbegränsade uppehållstillstånden försvårar kraftigt möjligheten för den som flytt att bli rehabiliterad och kunna fortsätta sitt liv på ett rimligt sätt. Att ha flytt för ditt liv från en ohållbar situation tar tid att återhämta sig ifrån. Med osäkerheten i tillfälliga uppehållstillstånd får du inte den trygghet och stabilitet som behövs för den återhämtningen. Människor som har behov av skydd tvingas fortsätta leva i otrygghet och för barn och krigsskadade skapar de tillfälliga uppehållstillstånden en förödande livssituation.

Att dessutom begränsa rätten till anhörig invandring skapar en ännu värre levnadssituation för de som sökt asyl i Sverige och det undergräver asylrätten både genom att de som har rätt till asyl förvägras familjeliv och genom att förhindra det enda lagliga och säkra sättet att rädda familjen – anhöriginvandring. Fler barn kommer att dö i Medelhavet – eller stoppas med våld av EU:s eller Turkiets gränsvakter. Resan på flykt är svår, och den är än svårare för barn och kvinnor, som ofta blir utnyttjade på olika sätt under flykten för att kunna betala smugglare och andra. Det är därför oftast en vuxen man som tar den svåra vägen för att sen kunna låta familjen komma via anhöriginvandring på ett betydligt tryggare sätt. Det vill nu Sveriges riksdag förhindra i och med begränsningarna.

Enda chansen för de flesta asylsökande att få sina anhöriga till Sverige är om de får ett permanent uppehållstillstånd, och för att få det krävs att de fyllt 25 år, vilket innebär att de flesta av de ensamkommande barnen inte kommer att kunna träffa sina föräldrar och syskon på många år. Om den asylsökande är 25 år krävs att hen kan försörja sig genom en anställning, vilket kan komma att leda till att många asylsökande helt hamnar i händerna på arbetsgivare, som ofta har sin egen vinning som prioritet, inte omsorgen om sina anställda.

Som asylsökande förväntas du klara av att lära dig ett nytt språk, nya normer, kanske ett helt nytt yrke, prestera på anställningsintervjuer och få arbetsgivare att tro på din förmåga, utan att du har tryggheten i att veta att du själv får stanna i landet eller att din familj lever och har det bra där de är, eller om du någonsin kommer att få träffa dem igen. För de flesta av oss vore det otänkbart att kunna prestera under sådana förhållanden, men det är vad vår riksdag tycker går att kräva av den som redan mist allt i sitt liv vid minst ett tillfälle.

Under två dagar i juni samlades över 200 migrationsforskare och migrationsrättsaktivister i Malmö till en internationell konferens om migration, irregularisering och aktivism och de beslutade samfälligt att gör ett uttalande rörande lagförslaget (läs mer HÄR).

”Den samlade forskning som behandlats på den här konferensen visar vikten av permanens och stabilitet för migranters möjlighet att kräva bra arbetsförhållanden, att bygga eller återuppbygga familjer, att få ett tryggt liv. Men den svenska regeringens lagförslag erbjuder istället det motsatta: tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta. Insatsen på arbetsmarknaden blir det allt överskuggande villkoret för både permanent uppehållstillstånd och familjeåterförening.”

Sex forskare i juridik vid Göteborgs universitet har också uttalat sig om lagförslaget och bland annat skrivit (läs allt HÄR):

”I en tid med ett historiskt stort antal människor på flykt och där flera av EU:s stater är ovilliga att ta emot asylsökande har Sveriges rege­ring valt att vidta akuta lagstiftningsåtgärder som sätter rättsstatliga och demokratiska principer på undantag. Åtgärderna syftar till att signalera till människor som söker skydd från förföljelse och krig att Sverige är ett ofördelaktigt asylland. Vi ser med djup oro på hur lättvindigt svenska politiker kan enas om nödvändigheten i att införa lagar som åsidosätter mänskliga rättigheter. Historien har ­visat att sådana lagar riskerar att bli ett sluttande plan där människovärdet till slut helt raderas.”

”Medan utlänningslagen syftar till att ge skydd åt männi­skor och främja integration är de nya lagarnas enda syfte att begränsa möjligheten för personer att söka och få uppehållstillstånd i Sverige. Syfte, ordval och lagstiftningsprocessen i sig för tankarna till ett undantags­tillstånd där de personer som asylrätten främst ska skydda, de som flyr, överges. I förarbe­tena berörs i stort sett inte konsekvenserna för vare sig asylsökande generellt eller för de mest utsatta, barn och kvinnor. De kända negativa konsekvenserna för integrationen har negligerats.”

”Vi anser att de åtgärder som regeringen nu vidtar motverkar integration och urgröper både demokratin och mänskliga rättigheter. Vi ser med för­färan på hur lättvindigt dessa värden åsidosätts till förmån för politisk rädsla där nationalistiska och främlingsfientliga strömningar både inom Sverige och i EU tillåts få ett avgörande inflytande. Det här är det sluttande planet. Med denna typ av signal­politik bygger vi murar. Innanför murarna får vi ett samhälle som ingen egentligen vill ha.”

Inför beslutet lanserar Feministiskt initiativ kampanjen ”Rösta feministiskt” som uppmanar riksdagspartierna som kallar sig feministiska att rösta emot lagen (läs merHÄR). Vi från Fi Jämtland vill nu uppmana vårt läns politiker att våga rösta feministiskt. 

Som feminist kan du inte rösta för en lag som tvingar kvar kvinnor och barn i krigets Syrien, som feminist måste du välja att säga nej till att splittra familjer. Att värna familjeåterförening och trygghet för barn kan inte kompromissas bort!